Familjeträd för Georg STIERNHIELM
Poet
Född Göran OLOFSSON
Svensk ämbetsman, språkforskare och skald
Född 7 augusti 1598 Vika, Sweden
Dog 22 april 1672 Stockholm, Sweden
Familjeträd
Rapportera ett fel
Mer information
Stiernhielm föddes 1598 i Svartskärs by inom Vika socken i Dalarna, där fadern, Olof Markvardsson av ätten Stierna, var bergsman. Sin första undervisning fick han i Västerås skola varefter han 1619 skrevs in vid Uppsala universitet med efternamnet Lillia (han hade kallat sig Göran Olofsson och Georgius Olavi dessförinnan).
Sedan han fullbordat sina studier i Tyskland bl a vid Greifswalds universitet, återkom han 1624 till Uppsala. Redan följande år reste han åter till Tyskland, som handledare för en ung Gyllenhielm, samt besökte även Italien, Frankrike, Nederländerna och England. År 1626 kallades han av biskop Johannes Rudbeckius till lektor vid gymnasiet i Västerås, och kort därefter blev han av kung Gustav II Adolf utnämnd till "läsemästare för Riddarhuset" i dåvarande Collegium illustre.
... Stiernhielm föddes 1598 i Svartskärs by inom Vika socken i Dalarna, där fadern, Olof Markvardsson av ätten Stierna, var bergsman. Sin första undervisning fick han i Västerås skola varefter han 1619 skrevs in vid Uppsala universitet med efternamnet Lillia (han hade kallat sig Göran Olofsson och Georgius Olavi dessförinnan).
Sedan han fullbordat sina studier i Tyskland bl a vid Greifswalds universitet, återkom han 1624 till Uppsala. Redan följande år reste han åter till Tyskland, som handledare för en ung Gyllenhielm, samt besökte även Italien, Frankrike, Nederländerna och England. År 1626 kallades han av biskop Johannes Rudbeckius till lektor vid gymnasiet i Västerås, och kort därefter blev han av kung Gustav II Adolf utnämnd till "läsemästare för Riddarhuset" i dåvarande Collegium illustre.
År 1630 utnämndes han till assessor i Dorpats hovrätt. Han adlades 1631 med namnet Stiernhielm och fick i förläning Stjernlunds och Vasula gods i Livland. Från 1639 blev han lantråd i Livland. Han kallades 1642 till Stockholm för att deltaga i den lagkommission som tillsatts. Han stannade flera år i huvudstaden, tilldrog sig uppmärksamhet för sin begåvning och sina kunskaper samt kom även högt i drottning Kristinas gunst för sina dikter.
Han utnämndes 1648 till vice president i Dorpats hovrätt, men hade knappt tillträtt denna befattning förrän han återkallades till Stockholm för att bli riksantikvarie. Under vägen förliste det fartyg han färdades med; han överlevde men den var en helt utblottad man som slutligen anlände till huvudstaden. Av drottningen mottogs han med stor välvilja. Han tillträdde befattningen som riksarkivarie 1649, och blev vid hovet mycket uppskattad för sina dikter, baletter och "upptåg".
Det dröjde dock inte länge förrän han föll i onåd, då han yttrade sig i negativa ordalag om någon av drottningens gunstlingar. Han återvände därför till Livland, men ryska kriget 1656 tvingade honom även därifrån. Med hustru och barn kom han alltså tillbaka till Stockholm och hankade sig fram med mycken nöd fram till 1658, då han utnämndes av Karl X Gustav till landsdomare i Trondheims län som hade avträtts till Sverige. Men när detta län 1660 åter gick förlorat, var Stiernhjelm igen utan syssla, till dess han 1661 kallades till krigsråd och året därpå till ledamot i Reduktionskollegium, en befattning han dock undanbad sig.
Efter inrättandet av Antikvitetskollegium förordnades han 1667 till dess förste styresman och såg som sådan sin ålderdom betryggad mot de penningbekymmer som följt honom livet igenom. Han dog i Stockholm den 22 april 1672. År 1791 slog Svenska akademien en medalj över honom. På hans gravsten står det "Vixit, dum vixit, laetus.", vilket på svenska betyder: "Han levde glad, så länge han levde."
Han var gift med Cecilia Burea, Johannes Bureus’ brorsdotter.
Sedan han fullbordat sina studier i Tyskland bl a vid Greifswalds universitet, återkom han 1624 till Uppsala. Redan följande år reste han åter till Tyskland, som handledare för en ung Gyllenhielm, samt besökte även Italien, Frankrike, Nederländerna och England. År 1626 kallades han av biskop Johannes Rudbeckius till lektor vid gymnasiet i Västerås, och kort därefter blev han av kung Gustav II Adolf utnämnd till "läsemästare för Riddarhuset" i dåvarande Collegium illustre.
... Stiernhielm föddes 1598 i Svartskärs by inom Vika socken i Dalarna, där fadern, Olof Markvardsson av ätten Stierna, var bergsman. Sin första undervisning fick han i Västerås skola varefter han 1619 skrevs in vid Uppsala universitet med efternamnet Lillia (han hade kallat sig Göran Olofsson och Georgius Olavi dessförinnan).
Sedan han fullbordat sina studier i Tyskland bl a vid Greifswalds universitet, återkom han 1624 till Uppsala. Redan följande år reste han åter till Tyskland, som handledare för en ung Gyllenhielm, samt besökte även Italien, Frankrike, Nederländerna och England. År 1626 kallades han av biskop Johannes Rudbeckius till lektor vid gymnasiet i Västerås, och kort därefter blev han av kung Gustav II Adolf utnämnd till "läsemästare för Riddarhuset" i dåvarande Collegium illustre.
År 1630 utnämndes han till assessor i Dorpats hovrätt. Han adlades 1631 med namnet Stiernhielm och fick i förläning Stjernlunds och Vasula gods i Livland. Från 1639 blev han lantråd i Livland. Han kallades 1642 till Stockholm för att deltaga i den lagkommission som tillsatts. Han stannade flera år i huvudstaden, tilldrog sig uppmärksamhet för sin begåvning och sina kunskaper samt kom även högt i drottning Kristinas gunst för sina dikter.
Han utnämndes 1648 till vice president i Dorpats hovrätt, men hade knappt tillträtt denna befattning förrän han återkallades till Stockholm för att bli riksantikvarie. Under vägen förliste det fartyg han färdades med; han överlevde men den var en helt utblottad man som slutligen anlände till huvudstaden. Av drottningen mottogs han med stor välvilja. Han tillträdde befattningen som riksarkivarie 1649, och blev vid hovet mycket uppskattad för sina dikter, baletter och "upptåg".
Det dröjde dock inte länge förrän han föll i onåd, då han yttrade sig i negativa ordalag om någon av drottningens gunstlingar. Han återvände därför till Livland, men ryska kriget 1656 tvingade honom även därifrån. Med hustru och barn kom han alltså tillbaka till Stockholm och hankade sig fram med mycken nöd fram till 1658, då han utnämndes av Karl X Gustav till landsdomare i Trondheims län som hade avträtts till Sverige. Men när detta län 1660 åter gick förlorat, var Stiernhjelm igen utan syssla, till dess han 1661 kallades till krigsråd och året därpå till ledamot i Reduktionskollegium, en befattning han dock undanbad sig.
Efter inrättandet av Antikvitetskollegium förordnades han 1667 till dess förste styresman och såg som sådan sin ålderdom betryggad mot de penningbekymmer som följt honom livet igenom. Han dog i Stockholm den 22 april 1672. År 1791 slog Svenska akademien en medalj över honom. På hans gravsten står det "Vixit, dum vixit, laetus.", vilket på svenska betyder: "Han levde glad, så länge han levde."
Han var gift med Cecilia Burea, Johannes Bureus’ brorsdotter.
© Copyright Wikipédia författare - Denna artikel är under licens CC BY-SA 3.0
Geografiskt ursprung
Kartan nedan visar platser där stamfäder till berömda personer bott.
Laddar.... Ett fel har uppstått under nerladdning av kartan.
