Familjeträd för Michel CHASLES
Matematiker
Född Michel Floréal CHASLES
Fransk matematiker
Född 15 november 1793 Epernon , Frankrike
Dog 18 december 1880 Paris , Frankrike
Familjeträd
Rapportera ett fel
Mer information
Michel Floréal Chasles, född 15 november 1793 i Épernon, departementet Eure-et-Loir, död 18 december 1880 i Paris, var en fransk matematiker.
Chasles fick 1846 en särskilt åt honom inrättad lärostol i högre geometri vid universitetet i Paris. Han bidrog väsentligen till utvecklingen av den riktning i geometrin, som söker lösa sina uppgifter genom rent geometriska metoder, och han tillämpade med framgång dessa metoder på problem inom den matematiska fysiken, inom vilken han fann beaktansvärda resultat rörande den enligt Isaac Newtons lag utövade attraktionen. Synnerligen anmärkningsvärd är Chasles lösning av problemet att finna antalet koniska sektioner, som uppfylla fem givna villkor; denna lösning kan sägas ha gett uppslaget till den så kallade antalsgeometrin. Han tilldelades Copleymedaljen 1865. Chasles invaldes som ordinarie ledamot av Franska vetenskapsakademien 1851, som utländsk ledamot av Royal Society 1854 och av svenska Vetenskapsakademien 1873. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.
... Michel Floréal Chasles, född 15 november 1793 i Épernon, departementet Eure-et-Loir, död 18 december 1880 i Paris, var en fransk matematiker.
Chasles fick 1846 en särskilt åt honom inrättad lärostol i högre geometri vid universitetet i Paris. Han bidrog väsentligen till utvecklingen av den riktning i geometrin, som söker lösa sina uppgifter genom rent geometriska metoder, och han tillämpade med framgång dessa metoder på problem inom den matematiska fysiken, inom vilken han fann beaktansvärda resultat rörande den enligt Isaac Newtons lag utövade attraktionen. Synnerligen anmärkningsvärd är Chasles lösning av problemet att finna antalet koniska sektioner, som uppfylla fem givna villkor; denna lösning kan sägas ha gett uppslaget till den så kallade antalsgeometrin. Han tilldelades Copleymedaljen 1865. Chasles invaldes som ordinarie ledamot av Franska vetenskapsakademien 1851, som utländsk ledamot av Royal Society 1854 och av svenska Vetenskapsakademien 1873. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.
Bibliografi (i urval)
Aperçu historique sur l’origine et le développement des méthodes en géométrie (1837)
Traité de géométrie supérieure (1852)
Traité des sections coniques (1865)
Källor
Chasles, Michel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
Noter
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Michel Chasles.
Chasles fick 1846 en särskilt åt honom inrättad lärostol i högre geometri vid universitetet i Paris. Han bidrog väsentligen till utvecklingen av den riktning i geometrin, som söker lösa sina uppgifter genom rent geometriska metoder, och han tillämpade med framgång dessa metoder på problem inom den matematiska fysiken, inom vilken han fann beaktansvärda resultat rörande den enligt Isaac Newtons lag utövade attraktionen. Synnerligen anmärkningsvärd är Chasles lösning av problemet att finna antalet koniska sektioner, som uppfylla fem givna villkor; denna lösning kan sägas ha gett uppslaget till den så kallade antalsgeometrin. Han tilldelades Copleymedaljen 1865. Chasles invaldes som ordinarie ledamot av Franska vetenskapsakademien 1851, som utländsk ledamot av Royal Society 1854 och av svenska Vetenskapsakademien 1873. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.
... Michel Floréal Chasles, född 15 november 1793 i Épernon, departementet Eure-et-Loir, död 18 december 1880 i Paris, var en fransk matematiker.
Chasles fick 1846 en särskilt åt honom inrättad lärostol i högre geometri vid universitetet i Paris. Han bidrog väsentligen till utvecklingen av den riktning i geometrin, som söker lösa sina uppgifter genom rent geometriska metoder, och han tillämpade med framgång dessa metoder på problem inom den matematiska fysiken, inom vilken han fann beaktansvärda resultat rörande den enligt Isaac Newtons lag utövade attraktionen. Synnerligen anmärkningsvärd är Chasles lösning av problemet att finna antalet koniska sektioner, som uppfylla fem givna villkor; denna lösning kan sägas ha gett uppslaget till den så kallade antalsgeometrin. Han tilldelades Copleymedaljen 1865. Chasles invaldes som ordinarie ledamot av Franska vetenskapsakademien 1851, som utländsk ledamot av Royal Society 1854 och av svenska Vetenskapsakademien 1873. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.
Bibliografi (i urval)
Aperçu historique sur l’origine et le développement des méthodes en géométrie (1837)
Traité de géométrie supérieure (1852)
Traité des sections coniques (1865)
Källor
Chasles, Michel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
Noter
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Michel Chasles.
Biografi från Wikipedia ( se original under licensen CC BY-SA 3.0
Geografiskt ursprung
Kartan nedan visar platser där stamfäder till berömda personer bott.
Laddar....
Ett fel har uppstått under nerladdning av kartan.
Se också
De har ett släktskap till ...
Ange Ditt släktskap
×
Logga in på Ditt Geneanet konto
Starta Ditt familjeträd
Skapa Ditt familjeträd och utnyttja värdefulla tips som hjälper Dig att söka Dina förfäder.
